F*tta!

Varför måste du alltid slå sönder allting ??
Varför måste dina ord alltid såra mig så varenda liten del av mig värker..

I stundens skrivande hatar jag dig .. förallt !
För allt du gjort mot mig, för allt du get tmig, för allt vi hade .. för att du finns & för att vi någonsin träffades !

Men en liten jävla del av mig, kommer alltidallltidallllllltiiiiid att älska dig .. den delen kommer alltid avundas den som går bredvid dig, den som får vara din vän .. Den delen kommer alltid att hoppas och längta .. Jag kommre innerst inne alltid att vara din vän .. Oavsett vad ..

MEN JUST NU .. vill jag kväva allt som är du, jag vill kasta bort alla kinnen och bränna alla bilder .. Jag vill inte mer ! Jag vill verkligen inte det ..

Jag kan inte låta bli att tänka på sista gången som vi umgicks som "stabila" vännen (onnan kriget startade) .. Allting var så jäkla bra.. jag minns att jag sa att jag skulle strunta i att ta tåget hem dagen efter.. Att jag skulle flytta in hos R , byta identitet och börja om .. För att allting kändes så jävla bra just då.. Jag var trygg, skrattade, och mådde som en kung .. Allting var så bra .. perfekt .. Me det måste ha dött där ? .. Jag minns hur jag grät när jag kramade er hejdå .. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka .. och jag grät hela tågresan hem .. Någonstan insåg jag, att det var absolut sista gången som det skulle vara sådär bra .. För gången efter vill jag inte minnas.. Men det har printat sig in i min hjärna, som en jävla tatuering .. Det sitter kvar där .. Jag har till och me ddrömt om det .. Jag kan hata dig för det .. ag kan hata mig själv för det .. Och jag önskar att det vore möjligt .. För hade jag varit smart, hade jag gått drifrån då, just i det ögonblicket..

Men det gjorde jag ju inte .. och nu är det försent .. Försent för allt ..

Fan vad jag hatar dig idag !