Pappa har träning i Gustafs, så jag passar på att hälsa på farmor&farfar..
Jag får alltid en känsla av att jag vill vara liten igen när jag ska träffa dem.
Allting var så otroligt mycket enklare då, man fick liksom göra som man ville,
man var allt för någon utan att behöva anstränga sig särskilt mycket..
Nu håller jag istället på att bli vuxen, om jag inte redan är klassad som en sån..
Jag har nu pressen på mig att prestera bra, att få bra betyg, så jag tillslut kan få ett bra jobb ..
Ja, göra karriär helt enkelt.. Om jag lyckas med det, kanske jag kan få vara någons stjärna igen ..
Nej, ingenting är som förr, då var man söt & duktig bara av att finnas till .. Nu måste man liksom bevisa att man är värd att vara det..
.. jag kan inte låta bli att sakna det,lite...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar